SVAR
Hur gammal var du när du började på brottning?
Det var en rolig fråga, får mig tänka tillbaka på den tiden. Jag började ganska tidgt eftersom min pappa va tränare och André också brottades. Jag var ungefär 4-5 år om jag minns rätt. Sen höll jag på ett tag, vad kan jag ha varit när jag slutade? Hmm, jag var nog 12-13 år då, när jag bestämde mig för att sluta helt.
Är du kär just nu, eller intresserad utav någon?
Jag är inte kär just nu, det tar tid för mig att bli kär i någon och det har jag inte varit på ett bra tag nu. Om jag är intresserad av någon har jag lite svårt för att svara på. För jag vet helt ärligt inte själv. Jag blir arg på mig själv ibland för jag vet inte hur jag känner osv. Det tar väl tid det också skulle jag tro. Men svarar nog nej på denna frågan. Men klart där kanske finns någon som man tycker om.
Vad vill du göra med din framtid?
Bra fråga! Jag har alltid vetat vad jag velat bli och vad jag vill jobba med, ända sen jag började skolan visste jag vad jag skulle bli när jag blev stor. Jag ville bli lärare och klart det sitter i fortfarande. Någon gång i livet är jag nog färdig och utbildad lärare skulle jag tro. Om allt går som jag vill. Men i min framtid är det ju inte bara jobb som finns. Utan även en familj som jag vill ha. En underbar pojkvän och förhoppningsvis barn när vi är redo för det. Jag vill ha ett hus någonstans, men inte för långt bort. Tycker om Tyringe. Vi får se var jag hamnar. Jag vill resa mycket också, absolut! Det är något som jag verkligen vill. Jag hoppas jag får chansen att göra det också. Där finns flera ställen jag vill åka till. Som ex San Francisco, Los Angeles. Barcelona, svårt för att skriva ner dem, för det finns så mycket. Det är lite hur jag vill att min framtid ska se ut.
Hur har det gått med ditt knä?
Jag har skrivit ganska mycket om mitt knä som många vet, för er som missat det. Så är mitt korsband av i höger knäet, som då leder till en operation inom 3 månader. Efter det är de ingen fotboll på cirka 1 år. Det blir tufft för mig, men jag vet att jag kommer klara det. Kommer skriva mer om operationen och så när det väl är dax. Fram tills dess kämpar jag med mina knäövningar och så varje dag. Det blir nog bra, jag biter ihop.
Vad är det med fotboll som du tycker om så mycket, vad är det som gör att du inte kan vara utan den? En fråga som jag hade kunnat skriva om över hela bloggen. För det finns så mycket att säga. Men det ska jag inte för det intresserar inte er så mycket som det intresserar mig, haha! Fotboll för mig betyder verkligen allt. Jag ska försöka beskriva känslan för er. ''Att gå ut på planen med sitt lag, känna gemenskapen tillsammans och gå ut och försöka spela så bra som möjligt tillsammans, det är underbart. Att komma med bollen ensam mot en back, finta och komma förbi. Den känslan är grym! Att springa mot målet med bollen framför sig och bara ha målvakten kvar och känslan att sätta bollen och avgöra matchen. Den är obeskrivlig. Det är så fantastiskt så det finns inte. Jag älskar verkligen detta. Spelet, att förstår spelet och komma i luckor och göra löpningar som ingen hinner med. Underbart.''
Det är förmodligen svårt för andra människor att förstå hur man kan vara kär i en sport. Sport är ju liksom bara en sport. Men inte för mig, fotboll är mitt liv. Jag lever igenom det, och därför kan ni kanske förstå så mycket mitt liv ändrades när min skada inträffade. Jag förändrade mig, det vet jag. Men det är inget jag gör med vilje.
Hade inte min pappa varit med och delat glädjen med mig av sporten tror jag inte fotboll hade betytt så mycket för mig som det verkligen gör. Utan honom hade jag inte varit den personen jag är idag, och inte heller den fotbollspelaren jag är/var.
Vad fint skrivet <3
